Torsdag den 13 Juni...............eftertänksamhet, längtan...........längtan att livet ska var som förr.........

En dag med känslor som svallar i kroppen........det svämmar över en minut......blir "normalt" en stund för att sedan svämma över igen. Översvämningen sitter i ögonen....tårar rinner...........

Fick sova lite längre i morse för jag skulle på Hagaskolans musikklassers skolavslutning med Vilma..... och pappa Henning.

Henning stod och väntade på mig nere vid Spiralenparkeringen.

- Tur du kom...........kön in till kyrkan har ju inte rört sig ett dugg!!!!!

- De har inte öppnat dörrarna för föräldrarna än, det är därför.

- Jaha......jaa du vet ju hur det går till Kickan.

Och det gör jag för jag är med på de flesta skolavslutningarna........eller alla faktiskt.

Det blir ingen sommar om man inte får höra Den blomstertid nu kommer. Det är tur jag har barnbarn......

Vi får bra ståplatser i kyrkan. Efter en stund lägger sig lugnet och barnen börjar sjunga.....jag tror inte ett öga är torrt.......

Jag kämpar med klumpen som sitter i halsen. Både skolavslutning och Johans födelsedag. Det går inte....tårarna rinner och jag förbannar att jag glömde pappersnäsdukarna i bilen.

Kyrkan är full av "ungar" och mitt ibland dom sitter hon..............mormors   

Den blomstertid nu kommer i stämmor.......det fattas bara det........

Vilma har inte tid med oss då det är slut.

- Får mormor bara ta ett kort för jag måste rusa till jobbet sedan..........

Det får jag.........och vilket fint kort!!!! Jag tror det är det bästa kort jag tagit på Vilma och Henning någon gång...... Kan det bero på känslor och livet......

Jag sätter mig i bilen klockan 9.30 Då minns jag den första värken för 36 år sedan..........

Jag är ensam i bilen och minns.............återigen svämmar det över. Tårarna rinner men jag är stressad..........jag har egentligen inte tid att vara från jobbet.

Jag kommer till jobbet och Kikki C väntar på mig ute..........

- Jag vet du har en helvetesdag idag, Kickan....säger hon med sprucken röst.......

Min vän!!!!!!!! Hon vet hur jag mår........

Hon lämnar över denna ljuvliga dekoration..........

- Den ska du ha på Johans plats i paviljongen.......

Kicki C........TACK!!!!! från hjärtat ett stort tack. Det värmer och betyder så mycket för mig och nu är den där den ska vara.......

........i på Johans plats i paviljongen.

Jag köpte rosor till Johan..........

Janne och jag åkte till kyrkogården........När vi nästan var framme ringde Linda.

- Jag har precis satt mig i bilen för jag ska åka till Johan. Jag ska bara köpa blommor....

- Åk direkt till Johan för pappa och jag är snart där.

- Men......

- Jag har blommor från oss...

- Då kommer jag........

Jag parkerar bilen och Janne går före in på kyrkogården. Jag avvaktar lite..............

Han behöver vara vid graven ensam.............

Jag fyller på vatten i kannan och drar ut på det lite. Janne plockar bort grenar han inte tycker ska sitta på trädet och som skymmer gravstenen. Han gör det jag inte tordas göra för någon ska säga till mig att jag inte får........

Janne bryr sig inte om vad andra ska säga............bara det är fint hos Johan.

Janne sätter sig på en bänk som står innan Johans grav. Jag sätter blommorna i vatten.......

Plötsligt hör jag någon säga: Hej.....

Linda går fram till pappa och kramar om honom. Hon kommer emot mig med tårarna strömmandes......

Lilla gullet......mitt älskade barn. Vi står på Johans grav och kramas hårt och innerligt.

Hur ska jag kunna ge dig styrka när jag inte har någon kvar??????

- Mamma.........det var så hemskt att komma på gången och se pappa sitta där på bänken och se dig stå lutad över Johans gravsten. Jag fick en sådan klump i magen..........Hon grät för våran skull...........Två föräldrar som mist en älskad son. Hon grät för sin skull.....en storasyster som mist en älskad lillebror.

Vad är livet????????

Hur kan jag känna mig nöjd då jag får göra fint hos dig Johan???????

Det här är sanningen och jag kan inte ändra på någonting........hur mycket jag än önskar och vill

Du måste finnas..........men du tog mitt barn..........// Kickan